Hälsningar från  sjukstugan…

image

image

image

image

imageUsch vad jag är trött på detta nu!! För 2½ vecka sen blev Nicole som sagt förkyld. Hon smittade ner mig & Wilda och första veckan gick ändå helt okej. Fram till i fredags då Wildas nästäppa förvärrades och titt som tätt, ofta utan att hon inte ens lät speciellt tät, började hon plötsligt kippa efter andan. Skitotäckt! Sedan dess har vi inte vågat lämnat henne ur sikte, de sex senaste dygnen har vi sovit i skift.
I måndags morse ringde jag för att få en läkartid till henne, men redan strax efter åttatiden var alla dagens tider fullbokade. Suck! Men den vänliga telefonisten hjälpte mig att få en tid hos en privatläkare, så en timme senare hade jag lyckats få mig själv, Wilda & Nicole i ordning och vi befann oss på läkarhuset på Heden.
Lungorna lät fina, hon hade gått upp bra i vikt och infektionsvärdet låg bra. Läkaren tyckte att vi skulle köpa avsvällande näsdroppar på apoteket, de skulle antagligen hjälpa mycket bättre än att skölja med koksaltlösning! Men när Stefan senare är på apoteket har näsdropparna för barn under ett år från årsskiftet blivit borttagna. Jag ringer upp 1177 för att rådfråga hur vi skall göra och telefonisten tycker att det var en dåligt uppdaterad läkare, ringer upp barnmedicin som hjälpt mig boka tiden hos den läkaren, och får där höra att de vill att vi skall komma in med Wilda på jourtiden under kvällen, trots att vi redan varit på ett läkarbesök tidigare samma dag. Tur i oturen så skulle min mamma och syrra komma och hälsa på oss på eftermiddagen, så vi slapp ta med oss Nicole dit i alla fall.
Eftersom nästäppan växlar från stund till stund lät givetvis Wilda inte ett dugg tät i näsan när vi fick träffa läkaren. Så det fanns inte så mycket att göra… Vi fick dock recept på luftrörsvidgande och lilla Wildis blir helt speedad av den pyttelilla dosen. Hon blir superpigg, sprattlar glatt med armar och ben och jollrar för fullt i timmar. Det var nästan lite läskigt. Vi kändes oss däremot lite tryggare med hennes andning under den natten…
Igår började det äntligen kännas som att hon började bli lite mindre tät i näsan. Självklart skall då Nicole vakna upp hängig och febrig. Igen. Det var bara en vecka tidigare som hon hade ett par feberdagar.
I gårkväll/natt steg febern och hon hade 41,2 grader, var helt matt och klagade på nackont. Med hjärnhinneinflammation i åtanke ringde jag 1177, men blev lugnad med att det då handlar om nackstelhet och inte just nacksmärta. Nicole kunde böja hakan ner mot bröstet och vi kände oss lite lugnare efter samtalet. Febern var dock hög hela natten trots Ipren, men så länge den gick ner minst en grad med febernedsättande så kunde vi avvakta med att åka in med henne. Idag känns hon betydligt piggare än igår, febern är visserligen fortfarande ganska hög, men det känns åtminstone mycket bättre. Nu är vi livrädda att Wilda smittas av detta också…

… Och förresten, grattis Wildis på första månadsdagen!!

20140307_203621

 

20140307_211504

Posted in Okategoriserade

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *